Att flyga på egna vingar

1kommentarer

När jag sitter och fyller i ansökningspapper för framtida bibelskola slår det mig att jag håller på att bli stor.
Snart, om bara drygt tre månader ska jag slänga mig ut ur mitt trygga bo hemma och flytta. Jag ska bo 70 mil från min mamma och pappa. Bort från min familj. Men också till min familj. 
Tanken att flytta och behöva klara sig själv är lite skrämmande. Tanken att jag faktiskt håller på att bli vuxen är lite skrämmande. Men samtidigt är den väldigt spännande!
Tänk att det är dags för mig. Jag har sett kompisar, andra i kyrkan som flyttar och gör annat med sina liv än bo hemma och göra ingenting. 
Det här är en naturlig del av livet, att flytta hemifrån. Trots det tror jag det är fler än jag som är lite nervös över det.
Man ska ju som ändå klippa banden med sina föräldrar! De kommer ju alltid att vara föräldrar till mig men när jag flyttar är det jag som har ansvaret. Ansvaret för mig själv och mitt liv. 
Mina föräldrar betyder mycket för mig och det kommer nog kännas jobbigt att ha dem 70 mil från mig. 
Jag tror ändå att det kommer bli bra. Avståndet mellan mig och mitt familjehem kommer göra så att jag inte bara kan fly hem om det blir jobbigt. Jag kan inte. Därför kommer det få mig att kämpa extra mycket eftersom det är så svårt att ge upp. 
Ge upp, det kan jag ju inte. Det finns inte med på kartan. Det blir ju att ge upp mitt liv?
Det händer inte!! 
Det som känns skönt inför hösten är att jag inte är ensam. Jag flyttar inte någonstans dit jag inte känner någon. Jag flyttar till min familj, inte min familj med min mamma och pappa och mina syskon. Men till min pojkvän, mina nära vänner och lite släktingar. Jag flyttar till en kyrka jag älskar, de har en gemenskap som är helt otrolig.
Så vad har jag att vara nervös för? Det kommer gå bra. 
Motgångar kommer att komma men jag har människor runt mig. Jag är inte ensam!
Dessutom har jag något mer som gör att jag aldrig blir ensam. Även om alla människor skulle lämna mig skulle jag inte bli ensam. För jag har Gud. Han lämnar mig aldrig och med honom får jag gå, genom hela mitt liv. Han hjälper till när det går bra, och han hjälper till när det går dåligt. Han är något att falla tillbaka på när man försöker flyga på sina egna vingar. En människas vingar kommer aldrig att bli färdigutvecklade, men när vingarna inte orkar bära, när man börjar falla, då är Gud där.
Så om du står framför en flytt eller en förändring i ditt liv:
Var inte orolig. Gud är med dig och du är aldrig ensam om du flyger med Gud!

1 kommentarer

k

31 Mar 2013 16:40

147 bror! :)

Svar: 147 jao!! :D
Andrea Grenehed

Kommentera

Publiceras ej