Att se med sina egna ögon hur någon ligger, kanske livlös, bredvid en uppochnervänd bil med krossat framruta, glassplitter, blod.
Det är en bild som etsar sig fast i mina ögon ikväll. 
Vad jag vet, det är att Gud har kontroll över situationen.
Gud kan ge ro till mig också, så jag kan släppa det, jag kan ändå inte göra något annat än att be.
Och det ska jag göra.
Det är så sjukt hur fort det kan gå. Från att sitta i sin bil och sjunga med till musiken, till att ligga bredvid en bil, livlös.
Det är läskigt att tänka på. 
Gud har trots allt kontroll över våra liv.
Till alla som har jobbiga stunder i livet, lyssna då på denna text!
Behöver dig mera än igår
Behöver dig mer än jag förstår 
Behöver dig, min längtan du får
Behöver dig, behöver dig
Mer än mitt hjärtas slag och mitt nästa andetag
Mera än lovsångsljud behöver jag dig Gud!
Jag ger dig allt jag har, resten av mina dar,
och jag vänder aldrig åter till det som var.
Jag hör hemma här där du är nära mig
Jag kommer med min trasighet du helar mig
Ingen ensamhet hos dig
Behöver dig
Jag ser hur du ensam och modlös satt dig ner, i en kamp du inte orkar kämpa mer. 
Om du inte får falla i Jesu armar, i vems armar ska du då falla i? 

Din väg har känts lång och i stormarnas land har du famlat efter en skyddande hand. 
Om du inte finner ro i Jesu armar, i vems armar ska du då finna ro? 

Han går aldrig förbi dig, Han vill förevigt vara din! 

En smärta som bränner sönder din kropp, i din svaghet ser du inget hopp. 
Om du inte kan bli hel i Jesu armar, i vems armar kan du då bli hel? 

Han går aldrig förbi dig, Han vill förevigt vara din! 

- Han går aldrig förbi dig (Michael Johnson)

My strength in life, is I am Yours
My soul delights because I am Yours
Your will on earth is all I'm living for
 
Jesus är så grym, jag lever för att ära honom. 
 
Det är galet vilket bra liv man får med honom!
Gud är kärlek, och han älskar dig!
Det är spännande hur människor man bara träffat ett par gånger kan komma att betyda så mycket!
Igår tänkte jag rensa bland mina vänner på facebook, kände att jag ville ha den lite mer privat och jag är vän med en massa som jag knappt känner. 
Just när jag ska klicka bort en tjej så skriver hon till mig i chatten. Ställer frågor om min tro.
Exakt samma grej händer när jag just ska ta bort en kille från mina vänner. Just när jag ska klicka skriver han i chatten och undrar om Jesus. Jag blir helt chockad men skriver med dessa två ett tag och får berätta om mitt liv, min tro och Jesus. 
Det var så häftigt att det hände precis när jag tänkt ta bort dem från min vänlista, det måste verkligen ha haft en mening! Jag är glad att de vågade ta modet till sig att fråga mig om min tro. Jag fick formulera mig och så frön i människor jag inte trodde jag skulle prata med någonsin. 
Jesus jobbar på lite udda sätt ibland, I like that.
Läste den här berättelsen på http://iamsure.blogg.se och tänkte dela den här, för jag känner verkligen att det är ett sätt att förstå lite lättare vad det är Gud verkligen har gjort för oss!
 
 
Det är en onsdagskväll och du är på ett bönemöte då någon kommer in i kyrkan och skriker "Slå på radion, slå på radion!”

Och medan kyrkan lyssnar till en liten radio med en mikrofon fastsatt, tillkännages detta: "Två kvinnor ligger på Karolinska sjukhuset döende av en mystisk influensa." Inom några timmar verkar influensan sprida sig över hela landet. Folk arbetar dygnet runt för att försöka hitta ett motgift. Ingenting fungerar! Och influensan bara fortsätter att sprida sig.

Helt plötsligt kommer nyheten ut. Ett botemedel har hittas. Ett vaccin kan tillverkas. Man behöver ta blod av någon som inte smittats och har rätt blodtyp för att kunna göra botemedlet. Genom hela Sverige går ett utrop, på alla radiosändningar uppmanas alla att göra en enkel sak: ”Gå till ditt sjukhus och låt dem få testa din blodtyp. Det är allt vi begär av dig. När du hör sirener gå ut i ditt närområde, ber vi dig snabbt, tyst och säkert att ta dig till sjukhusen.”
 
När du och din familj komma ner dit sent på fredagskvällen är det en lång kö med människor. Sjuksköterskor och läkare går runt i kön och sticker i folkets fingrar och tar blod och sätter etiketter på plastförpackningarna med blodet.
 
Din fru och dina barn står i kön, och de tar din blodgrupp och säger: "Vänta här på parkeringen för ytterligare information."

Du står där, rädd, med dina grannar och undrar vad i världen som pågår och om detta är slutet på livet. Plötsligt kommer en ung man springandes ut från sjukhuset. Han skriker ett namn och viftar med en flagga. Vad är det? Vad skriker han? Han skriker igen! Din son drar i din jacka och säger: "Pappa, det är jag." Innan du vet ordet av det har de tagit din pojke. ”Vänta lite!” utbrister du!

Läkarna svarar: "Det är okej, hans blod är rent. Hans blod är perfekt. Vi vill se till att han inte har sjukdomen. Vi tror att han är rätt typ."

Fem spända minuter senare så kommer läkare och sjuksköterskor ut och gråter och kramar varandra... Vissa till och med skrattar. Det är första gången du har sett någon skratta på en vecka, och en gammal doktor kommer fram till dig och säger: "Tack. Din sons blodgrupp är perfekt. Den är ren, precis som vi behöver, och vi kan göra vaccinet." Orden börjar sprida sig över hela parkeringsplatsen som fortfarande är full av folk, människor skriker och ber och skrattar och gråter.
 
Sedan drar den gråhårige läkaren dig och din fru åt sidan och säger: "Kan jag få prata med er? Vi visste inte att blodgivaren skulle vara en liten kille och vi behöver... vi behöver att du ger ditt medgivande, så skriv under dessa papper.” Du börjar skriva och ser sedan att antalet liter blod som ska vidtas har lämnats tomt."H-hur många liter behövs?", frågar du. Och det är då den gamla doktorns leende bleknar och han säger, "Vi hade ingen aning om att det skulle vara litet barn. Vi var inte beredda. Jag är ledsen min herre, men vi behöver allt!"

"Men men... Jag förstår inte." säger du.
 
"Vi talar om världen här. Vänligen skriv under. Vi behöver allt!"
 
"Men kan du inte ge min son en blodtransfusion?"
 
"Om vi hade något rent blod så skulle vi göra det. Men det har vi ju inte! Kan du skriva under? Kan du godkänna?"
 
I tystnad gör du. Sedan säger de, "Skulle du vilja ha en stund med honom själv innan vi börjar?"
 
Kan du gå tillbaka in i sjukhuset? Kan du gå tillbaka till det rum där han sitter på ett bord och säger "Pappa? Mamma? Vad händer?" Kan du ta hans händer och säga, "Min son, din mamma och jag älskar dig, och vi skulle aldrig någonsin låta något hända dig som inte bara måste ske. Förstår du det?" Och när den gamla läkaren kommer tillbaka in och säger: "Jag är ledsen, men vi måste komma igång! Människor över hela världen dör. Kan ni vara snälla och lämna oss nu?"
 
Kan du gå ut medan han säger:" Pappa? Mamma? Pappa? "Varför, varför har du övergivit mig?"
 
En vecka senare när de har en ceremoni för att hedra din son verkar människor inte bry sig. En del sover under tiden. Vissa människor kommer inte på grund av att de skulle ut på sjön eller havet. Vissa människor kom med en pretentiös leende och låtsas bry sig... 
Skulle du då inte vilja hoppa upp och säga: "Min son dog för dig! Bryr du dig inte?"
Är det inte precis vad Gud vill säga? "MIN SON dog för dig. Förstår du inte hur mycket jag bry mig om dig."


Bön: "Fader, att se på detta genom dina ögon krossar våra hjärtan. Kanske vi nu kan börja förstå den stora kärlek du har för oss."

(skriven av anonym)
If God brings me to it, he will bring me through it.
Har kommit hem igen efter ett underbart lov.
Jag har varit och hälsat på mina fina vänner på annan ort, som jag inte träffar så jätteofta.
Jag mår alltid så bra i deras närhet och så även denna gång. Jag älskar verkligen dessa människor.
Det är otroligt hur mycket människor kan betyda för en. 
Jag är så galet tacksam till Gud för alla mina fina vänner. Utan er hade jag inte varit samma jag! 
Jag har aldrig gråtit när jag sagt hejdå någongång förrän när jag skulle säga hejdå till dessa igår. 
Det gjorde så ont i hjärtat att behöva åka hem och inte veta när jag får krama om dem igen. 
Men ett är säkert, jag har inte sett dem för sista gången!! 
Eftersom de lever sitt liv tillsammans med Gud så betyder det att vi har en evighet att umgås tillsammans. 
Trots det gjorde det så ont att säga hejdå. De är så fina människor, de bryr sig, de ställer upp och de låter mig vara den jag är. Jag känner mig fullt trygg med de människorna. 
Jag tror att Gud ser hur jag har mått och han vet hur jag har det, och han har gett en gåva till mina vänner att kunna förmedla Guds kärlek genom dem till mig. 
Jag har insett hur välsignad jag är som har fått lära känna dessa människor och jag ber nu att Gud bevarar dem varje steg de tar och varje dag som går.
Vänner betyder mycket.
Och jag har äran att ha många helt underbara. 
Jag älskar er, med hela mitt hjärta!