Läste den här berättelsen på
http://iamsure.blogg.se och tänkte dela den här, för jag känner verkligen att det är ett sätt att förstå lite lättare vad det är Gud verkligen har gjort för oss!
Det är en onsdagskväll och du är på ett bönemöte då någon kommer in i kyrkan och skriker "Slå på radion, slå på radion!”
Och medan kyrkan lyssnar till en liten radio med en mikrofon fastsatt, tillkännages detta: "Två kvinnor ligger på Karolinska sjukhuset döende av en mystisk influensa." Inom några timmar verkar influensan sprida sig över hela landet. Folk arbetar dygnet runt för att försöka hitta ett motgift. Ingenting fungerar! Och influensan bara fortsätter att sprida sig.
Helt plötsligt kommer nyheten ut. Ett botemedel har hittas. Ett vaccin kan tillverkas. Man behöver ta blod av någon som inte smittats och har rätt blodtyp för att kunna göra botemedlet. Genom hela Sverige går ett utrop, på alla radiosändningar uppmanas alla att göra en enkel sak: ”Gå till ditt sjukhus och låt dem få testa din blodtyp. Det är allt vi begär av dig. När du hör sirener gå ut i ditt närområde, ber vi dig snabbt, tyst och säkert att ta dig till sjukhusen.”
När du och din familj komma ner dit sent på fredagskvällen är det en lång kö med människor. Sjuksköterskor och läkare går runt i kön och sticker i folkets fingrar och tar blod och sätter etiketter på plastförpackningarna med blodet.
Din fru och dina barn står i kön, och de tar din blodgrupp och säger: "Vänta här på parkeringen för ytterligare information."
Du står där, rädd, med dina grannar och undrar vad i världen som pågår och om detta är slutet på livet. Plötsligt kommer en ung man springandes ut från sjukhuset. Han skriker ett namn och viftar med en flagga. Vad är det? Vad skriker han? Han skriker igen! Din son drar i din jacka och säger: "Pappa, det är jag." Innan du vet ordet av det har de tagit din pojke. ”Vänta lite!” utbrister du!
Läkarna svarar: "Det är okej, hans blod är rent. Hans blod är perfekt. Vi vill se till att han inte har sjukdomen. Vi tror att han är rätt typ."
Fem spända minuter senare så kommer läkare och sjuksköterskor ut och gråter och kramar varandra... Vissa till och med skrattar. Det är första gången du har sett någon skratta på en vecka, och en gammal doktor kommer fram till dig och säger: "Tack. Din sons blodgrupp är perfekt. Den är ren, precis som vi behöver, och vi kan göra vaccinet." Orden börjar sprida sig över hela parkeringsplatsen som fortfarande är full av folk, människor skriker och ber och skrattar och gråter.
Sedan drar den gråhårige läkaren dig och din fru åt sidan och säger: "Kan jag få prata med er? Vi visste inte att blodgivaren skulle vara en liten kille och vi behöver... vi behöver att du ger ditt medgivande, så skriv under dessa papper.” Du börjar skriva och ser sedan att antalet liter blod som ska vidtas har lämnats tomt."H-hur många liter behövs?", frågar du. Och det är då den gamla doktorns leende bleknar och han säger, "Vi hade ingen aning om att det skulle vara litet barn. Vi var inte beredda. Jag är ledsen min herre, men vi behöver allt!"
"Men men... Jag förstår inte." säger du.
"Vi talar om världen här. Vänligen skriv under. Vi behöver allt!"
"Men kan du inte ge min son en blodtransfusion?"
"Om vi hade något rent blod så skulle vi göra det. Men det har vi ju inte! Kan du skriva under? Kan du godkänna?"
I tystnad gör du. Sedan säger de, "Skulle du vilja ha en stund med honom själv innan vi börjar?"
Kan du gå tillbaka in i sjukhuset? Kan du gå tillbaka till det rum där han sitter på ett bord och säger "Pappa? Mamma? Vad händer?" Kan du ta hans händer och säga, "Min son, din mamma och jag älskar dig, och vi skulle aldrig någonsin låta något hända dig som inte bara måste ske. Förstår du det?" Och när den gamla läkaren kommer tillbaka in och säger: "Jag är ledsen, men vi måste komma igång! Människor över hela världen dör. Kan ni vara snälla och lämna oss nu?"
Kan du gå ut medan han säger:" Pappa? Mamma? Pappa? "Varför, varför har du övergivit mig?"
En vecka senare när de har en ceremoni för att hedra din son verkar människor inte bry sig. En del sover under tiden. Vissa människor kommer inte på grund av att de skulle ut på sjön eller havet. Vissa människor kom med en pretentiös leende och låtsas bry sig...
Skulle du då inte vilja hoppa upp och säga: "Min son dog för dig! Bryr du dig inte?"
Är det inte precis vad Gud vill säga? "MIN SON dog för dig. Förstår du inte hur mycket jag bry mig om dig."
Bön: "Fader, att se på detta genom dina ögon krossar våra hjärtan. Kanske vi nu kan börja förstå den stora kärlek du har för oss."
(skriven av anonym)
